Det är ofta debatter om lärarutbildning, dess innehåll och kvalitet, antagningskrav och rekrytering. Det är en viktig fråga, för all del, men en lika viktig fråga är den om kontinuerlig professionell utveckling, eftersom även efter den bästa av utbildningarna, måste man få möjlighet att utvecklas vidare, att bygga vidare på erfarenheter och få nya kunskaper. Så är det i alla professioner. Det finns flera sätt att erbjuda och delta i professionell utveckling. Jag har varit med i fortbildningsdagar med inspirerande och underhållande föreläsningar som jag dock glömde bort innehållet av redan dagen efter. Innehållet bara dunstade av. Eller deltagit i en utomordentlig kurs om digitala verktyg med väldigt intressant innehåll, men så omfattande material att bekanta sig med, att det lämnade mest en känsla av dåligt samvete. Jag hade lärt mig endast en bråkdel av det som jag hade kunnat lära mig.

Idag har det blivit mer och mer aktuellt att erbjuda kompetensutveckling, eller professionell utveckling i form av coaching. I stället för att delta i en utbildning i gruppform, till exempel en workshop med en föreläsning och kanske praktiska övningar, erbjuder man i stället en mer personlig kontakt, med en coach eller handledare som besöker lärare och kan ge stöd på olika sätt. Innehållet och formerna i coaching kan dock variera. En artikel har ett intressant grepp och undersöker vilken typ av coaching som en grupp av lärare uppskattade mest eller såg som inte värdefull.

Elisa S. Shernoff, Adam J. Lekwa, Linda A. Reddy & Candace Coccaro (2017) Examining Teachers’ Attitudes and Experiences with Coaching to Inform Research-Based Practice: An Iterative Developmental Design Study, Journal of Educational and Psychological Consultation, 27:4, 459-485, DOI: 10.1080/10474412.2016.1255850

Författarna undersökte vad lärarna hade för erfarenhet av coaching genom fokusgrupper. Lärarna arbetade i socialt utsatta områden i New Jersey. Flera av dem kände sig stressade på grund av en svår arbetssituation. På det sättet var de en lärargrupp som kunde ha behov av stöd och coaching, men där insatsen som de behövde skulle vara på den allra högsta nivån.

Lärarna såg fördelar med coaching: de kan få nya perspektiv på det som händer i klassrummet, samspel som de inte ser; de kan få information om nya verktyg och strategier, som kan öka deras repertoar. De pekade också på bekymmer med coaching. När den som coachar inte har förståelse för kontexten och kanske kommer med orealistiska målsättningar, skapar det frustration. Coachen kan upplevas tränga sig på, lärarna kan känna sig bedömda; det kan vara obehagligt när en observatör kommer in i klassrummet med anteckningsblock, läraren kan bli rädd för att få kritik. Lärarna beskriver också bra modeller. Vad är det som gör att coaching upplevs på ett positivt sätt? Det är när coaching pågår under en längre period och det byggs upp en relation. Man gör en planering och det blir uppföljningar över tid, det är viktigt att få dessa särskilt när läraren testar ett nytt arbetssätt. Över tid kan det byggas upp tillit i relationen, vilket inte händer när coaching är kortvarig. I början kan det vara obehagligt att få feedback, men när coaching är fortgående, förändras relationen : feedback upplevs då som ett stöd, i stället för en bedömning. En annan positiv egenskap är när coachen kan visa, kan ge exempel och vara en modell. Då kan läraren också observera och sedan prova själv. Att ge feedback på ett bra sätt är också viktigt. Feedback ska vara konstruktiv. En lärare säger ungefär: ”I början säg positiva saker, om du inte har något positivt att säga, säg hellre ingenting”. Man bör bygga på styrkorna, både hos lärare och hos elever. Ge förslag i stället för direktiv, kan vara bra. Återkoppling är en oumbärlig ingrediens i professionell utveckling, när det presenteras och uppfattas som stöd och inte som negativ kritik.

I våra pågående projekt förekommer coaching på olika plan och vi kan jämföra våra erfarenheter med de som lärarna uttrycker i denna studie. Även om det är från en annan kontext, finns det mycket som jag känner igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.