Projektgruppens Julhälsning från året 2020 till alla berörda vid Järfälla, Sandviken och Sundbyberg kommun samt företaget Tellusbarn sammanfattade vi enligt nedan:

Vi har sett, hört och glatt oss åt alla barns delaktighet, nyfikenhet samt lek- och språkkreativiteter!

Utifrån våra olika professioner och uppdrag har vi glatt oss åt en samverkan MED varandra som ger MER!

Vi maximerar delaktighet, lärande, utveckling och undervisning – och vi fortsätter!

Årets arbete har vi berättat om i vår blogg. Steg 1 tog vi under år 2019 och steg 2 har inneburit att vi utvidgat projektet med att utbilda förskollärare som genomförde lek- och läsinterventioner år 2019 till mentorer för år 2020 och våra nyrekryterade förskollärare. Vi ser fram nu fram emot att tillsammans genomföra steg 3 under år 2021 – gemensam kunskapsspridning.

Vi vill samla berättelser i olika former och redovisa resultat. Projektets specialpedagoger och utbildade mentorer berättar om intressanta och värdefulla reflektioner från coaching-möten med kolleger. Den egna förskollärarprofessionen har fått betydande näring genom mötet med en kollega som genomfört en lek- och/eller läsintervention. Erfarenheten har gett inblick i hur en och samma metod kan genomföras på olika sätt men samtidigt behålla interventionens väsentliga kärnpunkter. Drivkraften i mötet har varit utbytet av barnens reaktioner och hur barnens uttryck ger energi till viljan att finslipa och möta barnens behov än bättre dagen därpå!

Inte minst kommer vi under steg 3 berätta om lek- och läsinterventionerna över kommun och företagsgränser. Projektets specialpedagoger påbörjar tillsammans med berörda chefer ett utbyte av kunskaper om Tid för lek och samspel och Högläsning med mer dialog. Det innebär att evidensbaserade kunskaper och metoder kommer att förmedlas och demonstreras via fältets förskollärare, mentorer och specialpedagoger och då med förankring i ledningsorganisationen och med grund i forskning.

Våra nyrekryterade förskollärare berättar att de utvecklats i sin profession genom arbetet med t.ex. lekintervention Tid för lek och samspel. Goda förberedelser med stöd av ett tydligt metodmaterial samt coaching av projektets specialpedagoger har betytt att de uppmärksammar barnens dagliga leksituationer på ett mer medvetet sätt. Att följa riktlinjerna för hur en intervention som avser att utveckla barns behov av t. ex. särskilda lekfärdigheter var nytt. Förskollärarna har tillsammans med barnen diskuterat innebörden av olika lekfärdigheter, övat och provat dem. T. ex. lekfärdigheter som att dela med sig eller att uthärda, försöka igen eller att hjälpa till och att initiera en lek. Förskollärarna ordnar med korta minisamlingar och resonerar med en mindre grupp barn om: Hur ska jag göra för att få min kompis att leka med mig? Hur kan jag lära mig att ta med min kompis i vår lek? Får jag kontakt om jag gör på ett visst sätt? Vad händer om jag gör på fel sätt?

Lekkompetenta barn har upplevt sig utvalda och stolta över uppdraget att kunna klura ut hur det kan gå till att aktivera sin kompis och att få lärarens uppmuntran och positiva återkoppling. En ”annan kultur” menar förskollärarna har landat i förskoledagen som innebär att nya begrepp blir använda vid leksituationer under hela förskoledagen. Barnen känner igen lekfärdigheterna, uppmaningarna och instruktionerna genom att lärarna sätter ord på spontana leksituationer som uppstår. En lekkompetent kompis tycks växa med sin uppgift genom att de får ett visst ansvar enligt en av förskollärarna. Det visar sig också genom att de söker kontakt med sin kompis, tar initiativ och uppmärksamhet vid lek i den större barngruppen. Lekkompisen kan då, enligt en av förskollärarna säga till sin vän: ”Kom här nu – du ska vara med här…”. Att då få med sin kompis i leken har blivit möjligt. Bara att bli inbjudan kan upplevas stort för ett barn som har mindre möjligheter att på eget initiativ ta kontakt menar en annan av förskollärarna.

Samuel Odom bidrog också under hösten med återkoppling till lärarnas frågor gällande vilka krav som ställs på lärarprofessionen att genomföra särskilt utvalda lekinterventioner. Han framhöll vikten av lärarens funktion att följa interventionens checklista och tydligt beskriva för barnen vad en särskild lekfärdighet innebär. Att ta kontakt med en lekkompis görs genom att; titta på din kompis, säg hennes namn och ge henne leksaken (eller annan lekfärdighet), samt vikten av att öva med barnen och att också demonstrera när det blir fel, t ex att glömma titta på sin kompis eller glömma säga namnet. Återkoppling till pågående arbetet med interventioner gavs också under hösten av Susan Sandall. Träffana via nätet med rektorer, förskollärare, specialpedagoger och oss forskare har betytt att ett gemensamt och ömsesidigt analysarbete har pågått.

Nyrekryterade förskollärare till höstens läsgrupper med Högläsning med mer dialog har överraskats av hur väl interventionens styrda form gynnar barnens lärande och utveckling. Några av förskollärarna menar att metodens systematiska upplägg från början kan upplevas utmanande eftersom förskolans kultur präglas av att följa barnet/barnen. Dagliga lässtunder, 3 ggr/vecka under en åttaveckorsperiod utifrån förvalda bilderböcker och mål-ord där också metodens särskilda frågor ingår upplevdes i början av perioden som ganska fastlagt. Dock får barnen en ram som inneburit trygghet med konsekvensen att fritt kunna föra samtal och dialoger om böckernas innehåll.

Förskollärarna berättar om hur barnen successivt börjar äga lässtunderna. De vet när lässtunden inträffar under dagen, var de ska sitta, att samma bilderbok blir läst under fyra dagar, de kan återberätta historien, efterhand kan de nästan i kör svara på lärarens olika frågor om berättelsen vilket barnen upplever som både roligt och stimulerande. Barnens intresse för böckernas innehåll ger näring åt både deras lekar och behov att rita och måla berättelserna, berättar förskollärarna.

Tillsammans med specialpedagogernas coaching har lärarna fått syn på, övat och gjort egna erfarenheter av interventionens förutsättningar, villkor och ramar. Metodens olika sätt att ställa frågor med avsikt att utveckla mer dialog används framgångsrikt i andra sammanhang under förskoledagen. Vid olika rutiner t. ex. vid lunch och i olika aktiviteter fångas spontana samtal mellan barnen och lärare medvetet genom att förskollärarna guidar och stöttar barnen i att utveckla och utvidga begrepp och innehåll.  

Steg 3 och år 2021 – vi ser fram emot att uppmuntra oss till att utvidga, utveckla och utvärdera samt kritiskt granska våra resultat genom att identifiera, diskutera, demonstrera och skapa berättelser av de guldkorn som barnen ger uttryck för och de komplexa samverkande kollektiva professionssammanhang vi funnit.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.