Vid konferensen presenterade vi en text med titeln: Special educators on implementing play and language interventions and a sustainable partnership between practice and research in inclusive preschools – a follow up study.
Texten bygger på ett nyskrivet kapitel av Eva Siljehag ur antologin Specialpedagogisk forskning och tidiga insatser samt en uppföljningsstudie av SKOLFI projektet 2019-2024 av Eva Siljehag och Mara Westling Allodi. Texten bygger på tre kvalitativa intervjuer (2025) och analyserar den specialpedagogiska yrkesprofessionen inom ett forskningsprojekt där några specialpedagoger i samarbete med forskare implementerar och koordinerar lek- och språkinterventioner tillsammans med förskollärare i den reguljära och inkluderande förskolemiljön. Arbetet med evidensbaserade interventioner var nytt för samtliga lärare och gav specialpedagogerna en ny insikt inom området inkludering då det nya arbetssättet med dagliga upprepade kortare lek- och språkaktiviteter under en bestämd period gav ökad närhet och kunskap om varje barn och gruppen. Tidigare uppmärksammade icke-deltagande barn kunde med en gemensam kapacitetsuppbyggnad i förskolemiljön bestående av ledning/organisation, specialpedagoger som arbetskollegor och support från forskare bli delaktiga i aktiviteterna. Interventionernas särskilda upplägg och dess väsentliga moment visade sig vara nya lärdomar för lärarna och ökade barnens språkfärdigheter och leksamspel.
I den uppföljande intervjustudien (2025) om arbetet efter forskningsprojektet framhåller specialpedagogerna särskilda lärdomar gällande dialogens betydelse för gemensam reflektion med interventionsförskollärare om syftet med och förståelse för projektets utvalda interventioner. Upprepade och kontinuerliga reflektioner mellan projektets partners har borgat för ett över tid hållbart implementeringsarbete, enligt specialpedagogerna. Genomförandet har bidragit till att göra skillnad för barnen med en evidensbaserad praktik vilket inneburit för specialpedagogerna att utöva och förstå en beprövad erfarenhet. En skillnad för specialpedagogerna uttrycks också i ett nytt uppbyggt partnerskap med forskare och universitet. Förskolans organisation har kunnat etablera en ny praxis för kunskapsdelning mellan praktik och forskning vilket möjliggjort för praktiker och forskare att gemensamt presentera resultat vid nationella och internationella konferenser. I uppföljningsstudien påtalas också svårigheter med att prioritera avsatt tid för läsning och utbyte av forskningsinformation samt möjligheten att hitta kontakter och del i nya forskningsprojekt. Det gäller också prioriteringar gällande förskolans val av särskilda evidensbaserade insatser för barn i behov av särskilt stöd då personalen tycks slita med flera pågående projekt utifrån tolkningar av förskolans läroplan. Dock har lärdomar och förståelsen från arbetet med evidensbaserade metoder initierat liknande samarbete med både socialtjänst, habilitering och autismcentrum. En samverkan som stimulerar och utvecklar kunskaper om metodernas krav på noggrannhet, systematik och struktur. enligt specialpedagogerna.
Sammantaget kunde vi redogöra för ett över tid hållbart partnerskap mellan praktik och forskning där en fruktbar kunskapsdelning genererat resursvinster i form av goda resultat för barnen samt bidragit till beprövad erfarenhet för specialpedagogerna och en inkluderande förskola värd namnet.
Läs vidare i nedanstående antologi och vi ser fram emot vår artikel framöver som bearbetar och analyserar ytterligare aspekter från uppföljningsstudien.
Siljehag, E. (2025). Specialpedagoger om ett hållbart partnerskap mellan fält och forskning i förskolan. I Selenius, H., & Allodi, M. W. (Red.). Specialpedagogisk forskning och tidiga insatser. Stockholm University Press. (s. 265–288). Stockholm: Stockholm University Press. https://doi.org/10.16993/bct. License: CC BY 4.0
Selenius, H., & Allodi, M. W. (2025). Specialpedagogisk forskning och tidiga insatser. Stockholm University Press. Allodi, M. W. & Selenius, H. (Red.) (2025). Specialpedagogisk forskning och tidiga insatser. Stockholm: Stockholm University Press. https://doi.org/10.16993/bct. License: CC BY 4.0
Lek och språk 