Inkluderande Lärandemiljöer och Tidiga Insatser (ILTI) – nätverksträff den 17 maj.

Maggie Dillner och Anna Löfgren från företaget ”Speciella” besökte vårt nätverk och vi fick en innehållsrik dag av området LEK. Med sina olika bakgrunder som att vara förälder respektive specialpedagog har de sedan tio år tillbaka både författat och utvecklat utbildningsinsatser inom området lek för alla barn och med inriktning till området autism. Studiebesök i USA och kontakter med bl a Pamela Wolfberg och arbetet med Integreted Playgroups (IPG) har under åren kulturanpassats till den svenska förskolan för att idag genom Maggie och Anna kunna rapportera om ett övertygande och imponerande arbete tillsammans med förskolans pedagoger.

Den här dagen fick vi gott om underlag till att diskutera både pedagogers och barns olika roller i lekgrupperna. Arbetet karakteriseras av kontinuitet och stabilitet. Samma barn och pedagoger följs åt över ca 1 års tid och ägnar leken en särskild tid 2 ggr/veckan.

Leknybörjare och dragarbarn samt pedagoger som leklotsare var funktioner som Maggie och Anna kunde exemplifiera både med stöd av berättelser från fältet och korta videofilmer. Efter reflekterande gruppsamtal med ILTI-deltagarna kunde vi samla ihop dagens innehåll till deltagarnas erfarenheter av lekgrupper, vad som görs när barns leksamspel stöter på hinder samt vilka olika typer av medvetna/omedvetna mål som kan formuleras i arbetet med leksamspel mellan barn i behov av stöd och deras kamrater.

Tack Maggie och Anna för en mycket givande dag och vi ser fram emot ytterligare samarbete framöver!!

 

Projekt träff med berörda chefer från Sundbybergs kommun och företaget Tellusbarn den 17 maj

Prioriterad TID och STÖTTNING till projektförskolorna var några av de aktiva insatser som cheferna förberett och iscensatt under våren 2019. Det blev ett möte som karaktäriserades av positiva erfarenheter av allt det arbete som projektets specialpedagoger, ansvariga pedagoger och deras arbetslag genomfört under vårens utbildningsinsatser. Chefernas hade kunnat skapa tid för reflektion och stöttat pedagogerna till att göra konkreta prioriteringar. Det senare hade gett värdefullt stöd för pedagogerna.

Projektets specialpedagoger kunde också bekräfta betydelsen av chefernas aktiviteter och att det haft inflytande på arbetet med att pröva lek- och högläsningsstunder i förskolorna. Vårens mål att genomföra dagliga lek- och lässtunder v 14 föll mycket väl ut och specialpedagogerna var överraskade över hur väl interventionerna genomförts. Inte minst hade besöken av specialpedagogerna på förskolorna uppskattats av pedagogerna.

Särskilt glädjande för oss alla vid mötet var de positiva reaktioner från barnen som uppmärksammats. Barn som efter de arrangerade stunderna spontant använt ord och innehåll från lässtunderna samt barn som antytt nyvunna leksamspel och färdigheter i lek med kamrater. Särskilda iakttagelser hade gjorts vad gällde interventionernas uppmaning att låta barnen i korus repetera både mål ord och vissa lekfärdigheter. I ett kulturellt perspektiv framhölls en viss ovana från förskollärarna att använda den typen av pedagogiskt grepp. Dock hade barnens reaktioner varit mycket positiva vilket inspirerat pedagogerna. Arbetet hade också gett ringar på vattnet då ett tydligt föräldraintresse för både språk och lek hade uttryckts.

En samlad bild från arbetet hittills gav insikter av betydelsen av feedback till pedagogerna från både chefer och specialpedagoger. Mötets chefer hade iakttagit en ökad yrkesstolthet hos de involverade pedagoger och att samverkan mellan fältets praktik och forskningsbaserade metoder gett iakttagna utvecklingsframgångar hos barnen. Vi ser också fram emot våra inplanerade sommarkonferenser i Stockholm och i Sandviken tillsammans med chefer och pedagoger.

Projektförskolornas chefer i Sandviken har via specialpedagog Katja Persson rapporterat erfarenheter som överensstämmer med ovan. Arbetet med pilotvecka 14 hade bidragit till att varje arbetslag och ansvarig förskollärare kunnat genomföra dagliga lekstunder tillsammans med några barn. Sandvikens chefer genomgår en organisationsförändring under juni månad vilken inte påverkar projektet. Vi kan se fram emot att chefsgruppen i Sandviken är klar inför sommaren och att de och projektförskolornas ansvariga pedagoger kan ses i Sandviken vid vår sommarkonferens i augusti.

Vi ses!

Projektgruppen diskuterar coaching – arbete med inriktning mot interventioner i förskolan

Susan Sandall mötte oss tidigt på tisdag förmiddag den 14/5 på sitt kontor och Washington University i Seattle. Via nätsajten Zoom resonerade vi tillsammans om vårens erfarenheter av att stötta förskollärare och deras arbetslag i arbetet med att förstå och bli bekväma med projektets lek- och högläsningsinterventioner. Birgitta, Lisbet, Camilla och Katja hade samlat frågor och funderingar inför samtalet. Pedagogerna på förskolorna undrade över forskningens behov av randomiserade barngrupper i de planerade läsgrupperna till skillnad från deras dagliga praktik där barnen placerades i grupper utifrån pedagogernas kunskaper om barnen. En bra fråga som gav oss anledning att reflektera och problematisera mötet mellan fält och forskning. I bägge fallen får vi utmana oss i att pröva nya sätt. För fältets pedagoger innebär detta att slumpmässigt sätta samman barn från samma åldersgrupp i mindre högläsningsgrupper. Att pröva sig fram inom praktik och forskning har i ett pedagogiskt perspektiv ett särskilt värde när vi söker efter alternativa och nya sätt att hantera och förstå situationer. Inom vårt praxisnära projekt får metoder från praktiken och forskningen mötas och då kan t ex randomiserade sammansatta grupper bli en intressant erfarenhet för oss samtliga inblandade.

Interventionerna kräver kunnande i såväl dess särskilda uppläggning och innehåll som också genomförande. Som i allt pedagogiskt arbete är detta förenat med komplexa processer vilket också var en fråga som lyftes vid vår coaching träff. En coachs bemötande kan därför förberedas och avlöpa på olika sätt beroende på vad t ex en pedagog frågar efter samt i vilken grad pedagogen är bekant med samt insatt i det område och den fråga som är aktuell. I vårt samtal tog vi inspiration från en artikel om Guidence och Coaching från Frank Porter Graham och Child Development Institute och beskrivningen av olika steg i en coaching process samt olika typer av coaching som; mentor coaching, kollega coaching och reflekterande coaching. Susan kunde stötta oss väl i detta reflekterande samtal och vi fick vända på stenarna utifrån våra erfarenheter av interventionens komplexitet och pedagogernas behov av att skapa trygghet både för sig själva i genomförandet och för deras möte med barnen.

Vi kunde konstatera att det är mycket att hålla reda på i ett interventionsarbete. Coachens funktion är viktig för att synliggöra vilka särskilda och avgränsade aspekter som samtalet behöver fokusera på. Coach och pedagog bygger sitt samtal på observationer och samtalet har stora möjligheter att berika samarbetet för att komma överens om fokus och mål för både verksamhet och barns lärande och utveckling. Förslag till små justeringar och anpassningar är då av vikt att sätta ord på. Detta verkar både avlastande och minskar stress i det pedagogiska arbetet framhöll Susan som också påminde om att kulturella aspekter i de program vi använder närvarar i våra coachingsamtal inom projektgruppen och också i mötet med pedagogerna vid våra projektförskolor.

Ta gärna del av artikeln ovan och andra ingångar på arbete med coaching:

https://autismpdc.fpg.unc.edu/sites/autismpdc.fpg.unc.edu/files/imce/documents/NPDC_CoachingManual.pdf

 

Konferens om social inkludering i Groningen

Under två dagar var flera från vår grupp (Eva, Mina, Katja och Mara) i Groningen i Holland för att delta i en forskningskonferens med ett fokus på nya sätt att undersöka och mäta den sociala inkluderingen av barn med funktionsnedsättning i skola och förskola. Konferensen var organiserad av Anke de Boer från Groningens Universitet och Christian Huber från Wuppertal Universitet.

På torsdagen presenterade vi vid ett round table vårt pågående arbete med utveckling av ett kodningsschema att använda för att skatta videoinspelade samspel i leksituationer mellan barn som deltar i vår studie om Play time/Social time (PTST). Vi har testat olika varianter av detta observationsschema och vi fick frågor och synpunkter från gruppen som vi har nytta av i vårt fortsatta arbete. Länk till presentationen här:

På fredagen berättade Mina Sedem om den teoretiska bakgrunden av studier av sociala förmågor och social kompetens och hur de kan utvecklas och stödjas med hjälp av evidensbaserade metoder, som de kamratmedierade aktiviteter som ingår i PTST. Resultat från en utprövning av ett strukturerat instrument för observationer av lek och samspel för lärare (Teacher Impression Scale) som ingår i PTST. Länk till presentationen här:

Det var intressant att höra från Cecilia Simón från Madrid att PTST nyligen också har introducerats i Spanien som ett program för barn med autismspektrum, med en anpassning som involverar även familjen. Vi vill veta mer om denna tillämpning i Spanien… Det är bra att veta mer om liknande pågående forskning i Europa: vi blev också inspirerade av Q-methodology och intresserade av en studie som undersöker empati och attityder hos yngre barn.

Eva Siljehag, Mina Sedem och Katja Persson