Vi gestaltar specialpedagogiska utmaningar i förskolans vardag!

SKOLFI-projektets förskollärare i Sundbybergs kommun och företaget Tellusbarn hade sin tredje utbildningsdag den 20 mars på Specialpedagogiska institutionen. Vi fick en dag som konkretiserade pedagogiskt arbetet med högläsning och mer dialog för alla barn och barn med svenska som andra språk. Pedagogerna hade övat att genomföra lässtunder flera gånger i veckan med utgångspunkt i programmet Dialogic Book Reading vilket gett mycket värdefulla erfarenheter men också frågor om hur att möta barns olika språkförståelse under en lässtund. Dessa iakttagelser och frågor  ville vi gestalta genom Forumteater! Teatertraditionen är väl beprövad och lämpas sig väl när dagliga problemfrågor behöver åskådliggöras i syfte att spela upp olika lösningar. Den här dagen kunde vi sätta ord på dessa frågor och synliggöra olika dilemman för att också finna lösningar.

Med stöd av ramverket Building Blocks for Teaching Preschoolers with Special Needs. (Sandall & Schwartz. 2008) och deras arbete på organisation, grupp- och individnivå i förskolan synliggjordes väsentliga framgångar och utmaningar som rörde dessa olika nivåer.  Organisationen för lässtunderna visade sig kan gestaltas på olika sätt beroende på hur förskolläraren uppfattade barnens behov av placering vid lässtunden och hur pedagogen ville placera sig för att kunna visa och föra dialog om bilderna i boken. Barnen kunde t ex sitta bakom eller framför pedagogen vid högläsningen vilket gav olika erfarenheter av att samtidigt kunna ställa frågor med barnen utifrån bokens bilder och text. Förutom verbalt språk framkom tecken som stöd samt kroppsspråk och gester som exempel på betydande kommunikation under lässtunderna.

Forumteatern inspirerade genom att vi kunde byta roller och diskutera sätt att bemöta barnen som grupp och även de individuella barnens olika reaktioner och behov. Olika lösningar, tips och idéer var resultatet av ett mycket givande, livfullt och engagerande pass under dagen! Språkforskaren Eva Berglund bidrog med intressanta resultat från forskning rörande barn med svenska som andra språk och Rasmus och Mara stöttade oss alla i att förstå varje barns lärande och utveckling och hur frågor till barnen kan ställas utifrån olika svårighetsnivåer samt hur vi kan tänka om vilka målord som väljs utifrån varje bok.

Utbildningsdagen karaktäriserades av en fördjupning i hur att förstå och genomföra Dialogic Book Reading och lässtunder på ett pedagogiskt sätt och för barnen på ett roligt och meningsfullt sätt. Men inte minst också med en specialpedagogisk strävan att motverka utanförskap och marginalisering för alla barn och varje barn.

Nu är vi redo för vår pilotstudie – v 14!

 

Fyra ögonblick från träffen: planering på tavlan och saker att minnas, projekledaren Eva pekar med hela handen, Rasmus visar ett genomtänkt underlag, flera underlag och tankekartor ligger på ett bord

Rollspel vid boksamtal

Pedagogisk workshop där vi går igenom möjliga utmaningar och hittar sätt att lösa dessa problem. Olika situationer spelas upp och vi provar olika roller. Alla delar med sig av goda erfarenheter och tillkortakommanden.

Bilderboksläsning med mer dialog i Sundbybergs kommun och hos företaget Tellusbarn!

Vårt arbetslag är igång med Dialogic Book Reading! Bra bok! Pratglada barn! Vi lyssnar på varandra! Bra med feedback på högläsningen!

Hur sätter vi samman barngruppen? När går vi vidare med nästa bok? Vi pedagoger behöver träna och bli bra frågeställare!

Detta var några av de erfarenheter och frågor som ställdes fredagen den 15 februari när seminarierummet på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet fylldes av projektdeltagarnas iakttagelser och reflektioner från upprepade lässtunder tillsammans med 6-åriga barn. Vi fick lyssna in hur mötet med barnen och val av böcker gett värdefulla dialoger om såväl bokinnehåll som centrala begrepp.

Sedan projektets uppstart i januari hade förskollärarna kunnat genomföra 1-2 lässtunder/v under veckorna 5, 6 och 7. Projektet riktar sig till alla barn, barn med behov av språkstöd men främst till barn med svenska som andra språk. Arbetet med lässtunder utifrån programmet Dialogic Book Reading hade med stöd av projektets forskningsledare och specialpedagoger förankrats i arbetslagen och hos förskolechefer. Under våren har också lokala utbildningsdagar planerats in som riktar sig till förskolornas arbetslag.

Flera tips och idéer kunde formuleras under dagen som bidrog till hur pedagogerna kan planera och organisera för dagliga lässtunder vad gäller tidpunkt och fysisk plats samt på vilket sätt de kan anpassa språkprogrammet Dialogic Book Reading till den utvalda barngruppen. Programmet innehåller olika faser vilket projektdeltagarna lyfte fram som särskilt värdefullt att sätta sig in i för att bli kunniga i att ställa utvecklande och uppmuntrande frågor utifrån bokinnehållet till barngruppen och till olika barn i gruppen. Programmet innehåller frågor som stödjer pedagogerna i att rikta dialogerna mot berättelsens begrepp och innehåll samt process och barnens egna erfarenheter.

Nedan återger vi några punkter från seminariets innehåll:

Val av bok: barnens intresse hade styrt bokvalet, t ex boken ”Pimpelfiske” då flera av barnen talat om fiskar och fiske. Förskollärarna poängterade att bokens bilder behöver dominera för att utforska bokens centrala begrepp och stimulera barnen till att berätta och återge innehållet.

Platsen för lässtunder: Lässtunderna är tänkta att ingå i förskolans dagliga aktiviteter och vara en rolig och meningsfull stund. Platsen behöver planeras i förhållande till övriga pågående aktiviteter.

Veckoplanering: Olika tidpunkter på dagen hade prövats men sammantaget tycktes förmiddagstider fungera bäst för högläsning med mer dialog .

Checklista: hur genomför jag och barnen vår lässtund? I programmet ingår en checklista som kan användas av en observerande kollega. Några av deltagarna hade kunnat få feedback på genomförandet av en kollega med stöd av programmets checklista.

Coaching från projektets specialpedagoger: Några av pedagogerna hade prövat sina erfarenheter av lässtunderna på projektets specialpedagoger vilket gett värdefullt stöd i att göra justeringar och anpassningar.

Olika faser i Dialogic Book Reading: Högläsningen tillsammans med barnen inleds genom att bekanta sig med boken och dess centrala innehåll och begrepp. Här används främst vad-varför-var-frågor för att senare utvidgas med frågor som stödjer barnen i att minnas innehållet och att fyll i efterfrågat innehåll eller rimord. I den sista faser riktar pedagogen frågorna till barnens egna erfarenheter av bokens händelser.

Till vår nästa utbildningsdag i mars utökar vi lässtunderna till 3-4 ggr/v.

Vi slipas på upplägget och genomförandet genom att uppmärksamma de olika faserna. När verkar barnen ha införlivat begrepp och bokens innehåll samt när kan de berätta om innehållet?. Barnens intresse leder valet av ny bok vilket bör kunna ske efter ca 4-6 läsningar.

Vårt första mål är att v 14 kunna genomföra dagliga lässtunder!

Nästa mål är att under hösten genomföra en längre period av dagliga lässtunder. Denna planering diskuterades vid seminariet och en tidsplan kunde slås fast. Rasmus som tillhör forskarskolan i specialpedagogik medverkar i detta arbete och bidrog med underlag för tidsplan för arbetet. Ansökan och godkännande från den regionala etiknämnden sker under våren 2019.

Barn i behov av stöd i förskola

Hur kan vi utveckla specialpedagogiska insatser som har stöd i forskning för barn i behov av stöd i förskolan? I förskolan borde finnas goda förutsättningar för att erbjuda en inkluderande och stimulerande pedagogisk miljö för alla barn. Förskolan når ju i princip alla barn i Sverige. Men vi vet från nationella utvärderingar och forskning att det finns en variation i kvalitet och resurser. Just brister i och olika syn av särskilt stöd pekas ut som ett problem av Skolinspektionen. Vi tror att kunskap om specialpedagogiska insatser i förskolan är ett område att utveckla även i lärarutbildning, i synnerhet i förskollärarprogrammet och specialpedagogprogrammet. Under ett seminarium har vi funderat på utvecklingsområden, svårigheter att övervinna och möjliga initiativ.

Seminarium på Specialpedagogiska Institutionen

Minnen av lek? Vad är lek?

Jag var 6 år gammal när min fröken på lekskolan lät mig och min kamrat slippa vilan för att istället ägnas oss åt en av våra favoritlekar: att åka i den röda rutschkanan på småbarnsavdelningen!  Det skulle gå så fort som möjligt både att fara nedför och att springa tillbaka till den korta stegen och klättra upp – och åka igen, och igen och igen!

Vi inledde vår första utbildningsträff i Sandviken den 1 februari med att tänka tillbaka på våra egna minnen av lek och lekstunder. Det visade sig att minnena innehöll både glädje, rytm, koncentration och gemenskap samt en känsla av att vara uppslukad av situationen! Vid denna träff deltog pedagoger och specialpedagoger som ingår i SKOLFI-projektet 2019-2021.  Deras dagar på förskolorna är fyllda av barnens lek vilket vi denna dag också hade som fokus för att börja pröva programmet ”Tid för lek och samspel”. Programmets originaltitel är Play Time/Social Time har med tillåtelse från författarna översatts från engelska till svenska. Pedagoger som dagligen är med barn i åldrarna 3-5 år skaffar sig gedigna erfarenheter av barns lek. Kreativa och meningsfulla anpassningar görs både inomhus och utomhus för att barns leksamspel ska kunna frodas. Leksamspelet mellan kamrater behöver få både stöttning och guidning av pedagogerna vilket detta program lyfter fram som angeläget för alla barn. I en del leksituationer ”skaver” leksamspelet och barnens lekrelationer kan tyckas vara knepiga att få till, att hålla i sig och bli hållbara vilket pedagoger i förskolan vittnar om.Programmet ”Tid för lek och samspel” grundar sig på fältutprövningar och forskningsstudier av lekfärdigheter och lekstunder där dessa leksamspel stöttas och guidas av pedagoger över tid och på ett systematiskt sätt.

Denna dag i Sandviken ägnade vi till att så smått börja sätta oss in i programmet och på vilket sätt arrangerade lekstunder kan genomföras bland barnen i den dagliga verksamheten. Syftet med att upprepa lekstunder med en grupp barn är att roliga och meningsfulla stunder kan komma till och innehåller lekfärdigheter som pedagogerna förstått att barnen behöver mer av för att kunna delta i och upprätthålla olika lekar. Barn kan behöva upplevelser av sociala färdigheter som: att dela med sig av en leksak, att som barn vara ihärdig i sina försök att be om saker eller i att initiera och organisera en lek eller att kunna hjälpa till i olika leksituationer.

Det blev en intensiv och innehållsrik dag! Vi förstod att lekstunder är barnens bästa stunder och att lekfärdigheter för alla barn behöver återkomma och upprepas för att varje barn ska kunna få ta del av lekar som sker på allas villkor. Vi kunde också börja diskutera programmets innehåll av både beskrivningar och planeringar av hur dessa lekfärdigheter kan övas och genomföras. Förskolans dagar är fulla av barns uttryck och kraft vilket förskolans professioner dagligen deltar i. Små barns dagar kräver också rutiner och aktiviteter som leds av närvarande pedagoger. Vår träff innehöll därför också samtal om hur arrangerade lekstunder kan placeras in på ett naturligt sätt i barnens vardag. Under våren samlar vi erfarenheter av detta genom att träffas och utbyta tips och idéer som bidrar till att vi blir kunnigare inom området leksamspel för varje barn.

Hur uttrycker då barnen olika lekfärdigheter och leksamspel i sina lekar? Till vår nästa träff i februari observerar pedagogerna olika leksituationer med stöd av  skattningsunderlaget Teacher Impression Scale – Swedish version (TIS-S). Observationerna riktar blicken till barns samspel, hur barnen samtalar, samarbetar, anpassar lekuttryck som uthållighet, ger respons, delar med sig, är engagerad i leken, har roligt, föreslår nya lekar mm. Vi ser fram emot att dela dessa erfarenheter för att också borra i hur vi kan bli kunniga lek-stöttare i de arrangerade lekstunder som programmet framhåller och som stärker varje barns lekkompetens.

Föreläsning om rekommenderade praktiker

Girls in preschool

Susan Sandall höll en föreläsning i oktober om DEC Recommended Practices. Det är rekommendationer för att kunna erbjuda specialpedagogiska insatser till barn i behov av stöd av god kvalitet i inkluderande förskolor. Rekommendationerna bygger på forskningsevidens, värderingar och erfarenheter, och har utvecklats över flera år genom återkommande samarbete och öppna diskussioner mellan professionella och experter. Här finns de senaste från 2016 med exempel.

Praktikerna berör olika områden: ledarskap, bedömning och utvärdering, miljö, familj, pedagogiska aktiviteter, socialt samspel, arbetslag och samarbete, samt övergångar.

Susan Sandall föreläser om DEC Recommended practices

Socialt samspel

Vi kan göra pedagogiska insatser för att stödja socialt samspel mellan barn och öka barns delaktighet och engagemang i aktiviteter. Inkludering innebär att delta, att vara med. Om vissa barn inte deltar tillräckligt i samspel med andra, vad kan man göra? Ett sätt kan vara att använda kamratmedierade (peer-mediated) insatser. En forskningsöversikt har funnit stöd för dessa typer av interventioner för barn med autism. Läs mer här om evidensen för PMII (Peer-Mediated Instructions and Interventions).
Mer material om 27 evidensbaserade interventioner finns på AFIRMS modules, en fritt tillgängligt websajt för professionell utveckling som har utvecklats av FPG.

Ett barn i förgrund, ett barn och en vuxen i bakgrund