Om barns kommunikation …

För nästan precis 30 år sen stötte jag först på CDI (Communicative Development Inventories), alltså föräldraformulär för att mäta barns kommunikation.

Det kändes en smula osäkert att utan vidare lita på föräldrar, så det första jag gjorde var att undersöka om föräldrar och förskollärare kunde bedöma vad barn med typisk utveckling eller utvecklingsstörning förstod och kunde säga. Det visade sig då att det kunde föräldrar och förskollärare visst och efter det började vi utveckla den svenska versionen av CDI som kallas SECDI (Swedish Early Communicative Development Inventories).

Vi här i Sverige var bland de tidigare som utvecklade sådana formulär, men nu finns eller utvecklas liknande formulär för ca 100 språk. På sidan Wordbank har resultat från 75 000 barn som talar 29 olika språk publicerats. Baserat på dessa data har det nyligen kommit ut en e-bok som besvarar många frågor om barns språk och jag tänkte skriva lite kort om dessa resultat då och då här på bloggen.

Bilden nedan är på hur ”loggan” på vår svenska SECDI för yngre barn ser ut i pappersform.

Loggan  för Kommunikativ Utveckling Ord och Gester

Message From Visiting Professor Sam Odom

Hello, my name is Sam Odom and I am a visiting professor in the Department of Special Education at Stockholm University. I spend two months a year in Stockholm, one in the fall and another in the spring.  My other jobs are as a Senior Research Scientist at the Frank Porter Graham Child Development Institute and Emeritus Professor in the School of Education, both at the University of North Carolina at Chapel Hill.  Also, I spend much of my time in San Diego, California, where I have an appointment as an Adjunct Professor in the Department of Special Education at San Diego State University.

While at Stockholm University, I have had the opportunity to work with faculty and students on several projects. You may have read on this blog about one of the projects that focuses on using the Play Time/Social Time curriculum in preschools here in Stockholm. Eva Siljehag, Mara Allodi, and Maria Gladh are the researchers working on this project.  Using the Play Time/Social Time curriculum and play activities, teacher introduce ways that children in preschools and their peers with disabilities can play together.  This curriculum was originally developed and tested by our research team when I was at Vanderbilt University and our collaborating team at the University of Minnesota. To give teachers a tool for assessing children’s social interaction, we developed a short rating scale called the Teacher Impression Scale (TIS).  Eva and Mara have translated it into Swedish and teachers report that it is an extremely useful assessment. The Play Time/Social Time curriculum was translated to Swedish with a grant from the Groschinsky stiftelse minnesfond.

In the United States, my other research, writing, and work with teachers focuses on practices that support the success of children and youth with autism spectrum disorders. This began with the National Professional Development Center on Autism Spectrum Disorders and continued most recently with the Center on Secondary Education for Students with Autism.  Both of these websites have great resources for teachers.  One of the features is a set of online modules, called Autism Focused Intervention Resources and Materials (AFIRM) that provides information and resources to teachers about how they can use evidence-based practices in their classrooms. These modules are free.

In Stockholm I am also working with Lise Roll-Petterssen and Hampus Bejnö, who are running a research study on including preschool-aged children with autism in preschool settings. As part of that project, Hampus has translated and adapted for the Swedish culture an assessment called the Autism Program Environment Rating Scale (APERS).  Their work was recently published in an article in the Journal of Autism and Developmental Disorders.  He and Lise are using information from the APERS to work with teachers to provide a supportive inclusive preschool program for children with autism. 

In this next few weeks, I will describe more about the work we are doing in the United States and its potential applications in Sweden.


Dagens skörd

Idag har Eva och jag jobbat med ett nytt kodschema att använda för att observera socialt samspel i lekstunder. Vi har nu 18 koder som verkar funka bra och som kan användas på 5 minuters pass av olika leksituationer. Snart kommer några uppsatsstudenter att prova kodschemat i en förskola, både som observationsschema i verkliga leksituationer och för att koda videoinspelningar. Vi har kämpat lite med det tekniska. Nu vet vi hur vi ska filma framöver.

En reflektion är att den strukturerade observationen gör att vi kan fånga subtila skeenden och kan vara därmed mer säkra på vad som händer i samspelet mellan barnen.

En dag för att mötas

Specialpedagogikens dag organiseras i mars av Specialpedagogiska institutionen i Aula Magna. Exempel från vår forskning presenteras och vi bjuder även internationella gäster. Detta år har vi bjudit professor Guy Claxton från London om att skapa en kraftfull kultur för lärande i skolan, och PhD Tanja Linnavalli från Helsingfors som har studerat vilka effekter musikundervisning har för utvecklingen av andra förmågor, och främst barns språkutveckling.

En översikt från Skolforskningsinstitutet presenterades av Karolina Fredriksson, den passar mycket väl med temat för forskningsprojektet om lek och samspel i förskola som vi jobbar med. Den heter: Att genom lek stödja och stimulera barnens sociala förmågor.

Sam, Maria och Eva berättade om projektets bakgrund och det aktuella läget och fick positiva kommentarer från publiken.

Minnen av lek? Vad är lek?

Jag var 6 år gammal när min fröken på lekskolan lät mig och min kamrat slippa vilan för att istället ägnas oss åt en av våra favoritlekar: att åka i den röda rutschkanan på småbarnsavdelningen!  Det skulle gå så fort som möjligt både att fara nedför och att springa tillbaka till den korta stegen och klättra upp – och åka igen, och igen och igen!

Vi inledde vår första utbildningsträff i Sandviken den 1 februari med att tänka tillbaka på våra egna minnen av lek och lekstunder. Det visade sig att minnena innehöll både glädje, rytm, koncentration och gemenskap samt en känsla av att vara uppslukad av situationen! Vid denna träff deltog pedagoger och specialpedagoger som ingår i SKOLFI-projektet 2019-2021.  Deras dagar på förskolorna är fyllda av barnens lek vilket vi denna dag också hade som fokus för att börja pröva programmet ”Tid för lek och samspel”. Programmets originaltitel är Play Time/Social Time har med tillåtelse från författarna översatts från engelska till svenska. Pedagoger som dagligen är med barn i åldrarna 3-5 år skaffar sig gedigna erfarenheter av barns lek. Kreativa och meningsfulla anpassningar görs både inomhus och utomhus för att barns leksamspel ska kunna frodas. Leksamspelet mellan kamrater behöver få både stöttning och guidning av pedagogerna vilket detta program lyfter fram som angeläget för alla barn. I en del leksituationer ”skaver” leksamspelet och barnens lekrelationer kan tyckas vara knepiga att få till, att hålla i sig och bli hållbara vilket pedagoger i förskolan vittnar om.Programmet ”Tid för lek och samspel” grundar sig på fältutprövningar och forskningsstudier av lekfärdigheter och lekstunder där dessa leksamspel stöttas och guidas av pedagoger över tid och på ett systematiskt sätt.

Denna dag i Sandviken ägnade vi till att så smått börja sätta oss in i programmet och på vilket sätt arrangerade lekstunder kan genomföras bland barnen i den dagliga verksamheten. Syftet med att upprepa lekstunder med en grupp barn är att roliga och meningsfulla stunder kan komma till och innehåller lekfärdigheter som pedagogerna förstått att barnen behöver mer av för att kunna delta i och upprätthålla olika lekar. Barn kan behöva upplevelser av sociala färdigheter som: att dela med sig av en leksak, att som barn vara ihärdig i sina försök att be om saker eller i att initiera och organisera en lek eller att kunna hjälpa till i olika leksituationer.

Det blev en intensiv och innehållsrik dag! Vi förstod att lekstunder är barnens bästa stunder och att lekfärdigheter för alla barn behöver återkomma och upprepas för att varje barn ska kunna få ta del av lekar som sker på allas villkor. Vi kunde också börja diskutera programmets innehåll av både beskrivningar och planeringar av hur dessa lekfärdigheter kan övas och genomföras. Förskolans dagar är fulla av barns uttryck och kraft vilket förskolans professioner dagligen deltar i. Små barns dagar kräver också rutiner och aktiviteter som leds av närvarande pedagoger. Vår träff innehöll därför också samtal om hur arrangerade lekstunder kan placeras in på ett naturligt sätt i barnens vardag. Under våren samlar vi erfarenheter av detta genom att träffas och utbyta tips och idéer som bidrar till att vi blir kunnigare inom området leksamspel för varje barn.

Hur uttrycker då barnen olika lekfärdigheter och leksamspel i sina lekar? Till vår nästa träff i februari observerar pedagogerna olika leksituationer med stöd av  skattningsunderlaget Teacher Impression Scale – Swedish version (TIS-S). Observationerna riktar blicken till barns samspel, hur barnen samtalar, samarbetar, anpassar lekuttryck som uthållighet, ger respons, delar med sig, är engagerad i leken, har roligt, föreslår nya lekar mm. Vi ser fram emot att dela dessa erfarenheter för att också borra i hur vi kan bli kunniga lek-stöttare i de arrangerade lekstunder som programmet framhåller och som stärker varje barns lekkompetens.