I fredags blev den senaste artikeln publicerad med koppling till projeket lek och språk. Artikeln är fritt tillgänglig att läsa i s.k. open access: ”Language skills and well-being in early childhood education and care: a cross-sectional exploration in a Swedish context”
Artikeln undersöker barnen som varit en del av Högläsning med mer dialog under åren 2019-2020, gällande deras språkliga förmåga och välmående. Studien baseras på uppgifter som samlades in, innan insatsen med bokläsningen startade och omfattar både barnens berättarförmåga, ordförrådskunskap och hur de mår i förskolemiljön.
Metoden vi använder är något som kallas för strukturell ekvationsmodellering, för att undersöka hur barnens språk och välmående förhåller sig till varandra. Fördelen med en sådan modellering är bl.a. att kunna inkludera många aspekter samtidigt istället för att undersöka enstaka mått i taget. I studien ingår 85 barn där en majoritet var flickor (58%) och där 69% hade ingen vårdnadshavare med svenska som modersmål.
Några av de mer intressanta resultaten vi fann rör barnens uppvisade språkliga förmåga. Det första fyndet visar på att barn med ingen vårdnadshavare med svenska som modersmål hade lägre ordförrådskunskap. Med andra ord verkar det finnas en skillnad i ordförråd, relaterat till språkmiljön i hemmet. Det andra fyndet visar på att det inte fanns några språkliga skillnader gällande berättarförmåga. Det kan tyda på att det finns en grundläggande språklig förmåga, oavsett språkförekomst i barnets hem, eftersom berättarförmåga är ett mer komplext språkligt mått än ordförrådskunskap.
Sammantaget tolkar vi resultaten kring barnens språk, som att det finns en god förutsättning för att utveckla barnens ordförråd, i synnerhet för barnen med annan språkbakgrund än svenska. Ordförrådet är sin tur viktigt både när det kommer till att utveckla läs- och skrivförmåga och tillhörande läsförståelse. Eftersom titeln på artikeln rör kopplingen mellan språk och välmående bör det även tilläggas att; vi kunde inte se någon koppling mellan barnens självupplevda välmående i förskolan och deras språkliga förmåga.
Delar av resultaten från studien presenterade Rasmus vid slutkonferensen för SKOLFI-projektet och finns tillgänglig på Youtube. Författare till artikeln är: Doktorand Rasmus Riad, Prof. Mara Westling Allodi, Lektor Eva Siljehag & Prof. Sven Bölte.
Foto av Yan Krukau pu00e5 Pexels.com
Lek och språk 