Vi arbetar i ett fält där vi erbjuder pedagogiska aktiviteter, verksamheter och insatser för alla barn, vilket inkluderar barn i behov av stöd och barn med funktionsnedsättning.
Vi kan representera olika professioner, och vi kan vara lärare, specialpedagoger, skolledare, forskare, men, oavsett vårt yrke, verkar vi i ett fält som påverkar barn och föräldrar. Vi är aktörer och våra beslut och handlingar påverkar ”användarna” av den pedagogiska verksamheten, det vill säga barn och deras föräldrar.
Därför är det en skyldighet som vi har som professionella aktörer att ta reda på vilka behov som finns hos användarna, och särskilt då vilka behov som finns hos användare som inte tillhör den genomsnittliga gruppen, och som kan ha behov som skiljer sig delvis eller som riskerar att bli åsidosatta, eftersom de är från en minoritet. Det kan handla om att undersöka barriärer till tillgänglighet och delaktighet och lyfta fram positiva krafter, det som kan underlätta.
Dessa tankar ligger bakom arbete med en rapport Users’ Needs Report on Play for Children with Disabilities Parents’ and children’s views som har publicerats inom ramen för EU COST LUDI nätverk ett nätverk med deltagare från 30 länder, som samlade insatser från professionella, praktiker, forskare, organisationer, för att främja kunskap och utveckling när det gäller leken, en aktivitet som är en rättighet för varje barn, och en grundläggande drivkraft för utveckling, för barn med funktionsnedsättningar, i deltagarnas olika kontexter. Flera böcker har publicerats Open Access.
Kapitel 9 i rapporten ovan bygger på en översikt av litteratur från Sverige som ger en bild av styrkor och behov i vår kontext, utifrån befintliga myndighetsrapporter och studier.
Det räckte inte till, utan vi kompletterade med en enkät till organisationer av personer med funktionsnedsättning och till föräldrar av barn med funktionsnedsättning, för att få en bild av vilka behov som finns bland föräldrar och barn, när det gäller möjligheter att leka. (Det rapporteras i kapitel 3, 4 och 5).
Resultaten från denna studie har inspirerat oss att arbeta för att utveckla lek för barn med funktionsnedsättning och behov av stöd, med insatser som innebär att involvera kamrater, och där lärare planerar regelbundna aktiviteter som stödjer samspel och kommunikation, för att möjliggöra att alla barn deltar.
Med tanke på diskussionerna om praktik och forskning som skilda fält, ja visst kan man se det så, men man kan också se att forskare och praktiker deltar i samma professionella kunskap- och praktik- fält, där vi erbjuder en verksamhet till samhället, specifikt till barn och deras föräldrar, efter vår bästa kunskap och förmåga. I detta kan vi (lärare och forskare) vara mer samarbetspartners än motpoler.
Lek och språk 