Relevant forskning

Året 2020 har börjat och en artikel med intressanta resultat har publicerats från en intervention med bokläsning som har genomförts i Norge. Studien liknar på flera sätt den som vi genomför nu i vårt projekt, men med några skillnader: det har varit flera barn som deltog där och studien fokuserade på språkutveckling hos barn med annat modersmål och norska som andra språk.

Artikeln är publicerat i Open Access så att den är tillgänglig för alla https://doi.org/10.1111/cdev.13348. Författare är Grøver, Rydland, Gustafsson, Snow och titeln är: Shared book reading in bilingual children second language learning. Det finns i en bilaga detaljerade metodbeskrivningar till exempel av hur man valde böckerna och vilka böcker det var. Vår process med urval var annorlunda men den var också väldigt noggrann. Vilka böcker man läser är ett viktigt element i dessa metoder. En sak som vi inte har testat är att ha även bilderböcker som berättar en historia som är helt utan ord. Det skulle vara något att överväga även i vår program?

Interventionen hade fyra tematiska enheter och varje enhet pågick för fyra veckor. Under varje veckan skulle samma bok läsas med barnen tre gånger. 15 böcker skulle läsas under perioden, den sista veckan skulle barn få välja att läsa en av de tidigare böckerna. Gruppen som inte fick interventionen (kontrollgruppen) fick också nya böcker att läsa, men lärarna fick inga specifika instruktioner om hur man skulle läsa med barnen. Förutom läsning i förskolan, involverades föräldrarna: de fick också böcker att läsa hemma, en för varje tema och de uppmuntrades att läsa med sina barn på det sätt som de föredrog och gillade att göra. Barnen testades före och efter interventionen på flera förmågor: ordförråd (första och andraspråk) , grammatik, berättarförmåga, samt förmåga att ta andras perspektiv.

Rsultaten visade en effekt av högläsningsprogrammet på grammatik och ordförråd (de ord som var målord) och perspektivbyte. Ingen effekt syntes på berättarförmåga. Författarna menar att en effekt på berättarförmåga skulle kunna visas i framtiden i andra studier, om man hade en mer homogen grupp och en mer känslig skattning av barnens förmågor, än det som de kunde genomföra. Vi skulle kunna se om vi kommer att skatta barnens berättarförmåga på liknande sätt, eller om vi kan lyckas bättre, eftersom vi använder samma mått av berättarförmåga även i vår studie.

Författarnas slutsatser är att dessa insatser är effektiva: erbjuda lärare stöd i deras planering av undervisning i form av tematiska bokpaket, förslag på ord och innehåll att fokusera på och av frågor att ställa när man läser böckerna. De säger också att andra mer lösa ansatser ger lärare och barn för lite stöd, vilket betyder att barn som har ett annat modersmål får för lite samspel och verbal kommunikation med vuxna i förskola. Deras program är delvis annorlunda men det har flera likheter med det som vi testar just nu, med en regelbunden, mer intensiv bokläsing som är fokuserad på ordkunskap, samspel och på att uppmuntra barnens verbala uttryck.