SKOLFI-projektets forskningserfarenheter till San Diego och Åbo

I slutet av februari visste vi att ytterligare en influensa hade drabbat vissa länder. Inte kunde vi ana den utveckling som vi nu ser. Ovetande om detta for vi, Mara Allodi Westling, Eva Siljehag och Maria Gladh, på inbjudan av professor Samuel Odom till USA och San Diego och konferensen: Conference on Research Innovations in Early Intervention CRIEI, och temat; Promoting Resiliency for Young Children at Risk for or with Disabilities and Their Families, Februari 27-29, 2020, San Diego, Kalifornien https://www.education.uw.edu/criei/about-criei

Konferensen var värdefull för oss med sitt fokus på implementering, interventioner och evidensbaserad kunskap. Keynote speaker var professor Hiro Yoshikawa, verksam vid New York universitet och direktor för centret: Global TIES for Children Center. Hans studier av hur policy och program påverkar och kan relateras till små barns utveckling, immigration och fattigdomsminskning i USA har gett organisatoriska- och ekonomiska möjligheter att också sätta fokus på program för små barns utveckling och deras familjer på flykt i länder som Syrien och Bangladesh.

SKOLFI- projektets undersökning av lekstunder och Play Time/Social Time i den svenska förskolan innehåller värderingsverktyget Teacher Impression Scale (TIS). Maria Gladh har inom sitt avhandlingsarbete om implementering samt användning av evidensbaserade lekinterventioner i den svenska förskolan undersökt en svensk översättning av TIS-S (Siljehag & Allodi Westling, 2016). Marias poster till konferensen gav en innehållsrik beskrivning av behovet för att förskollärare i förskolan behöver kunna systematiskt upprepa korta observationer av barns leksamspel i olika leksituationer. Barn i behov av socialt lekstöd kräver förskollärare som uppmärksammar barnens signaler och kamratsamspel. Verktyget TIS-S visade sig stötta förskollärarna i att granska sin egen verksamhet på ett sätt som passade in i arbetsdagen och skattningarna överensstämde till stor del med deras tidigare iakttagelser. Dock uppmärksammades även nya iakttagelser av barns uttryck vilket gav anledning till omprövning av tidigare bedömningar. Sammantaget informerade postern om studiens resultat och flera intressanta samtal och diskussioner med konferensdeltagare kom till stånd vid Marias poster. Maria återkommer med sina reflektioner från konferensen på denna hemsidan. Läs vidare om Marias projekt och länk till presentationen på DIVA:

Väl hemma från San Diego hade influensan fått ett namn och antal smittade hade ökat. Dock fanns i början av mars inga restriktioner för oss på Stockholms universitet och vi for vidare till Åbo och konferensen i Åbo. Nordic Educational Reserach Association NERA konferensen utgick detta år från temat: Rethinking the futures of education in the Nordic countries mellan 4-6 mars.

SKOLFI-projektets ledningsgrupp bestående av Eva Siljehag, Mara Allodi Westling, Lisbet Bäck, Birgitta Leymann, Katja Persson och Camilla Suarez presenterade forskningsarbetet med lek- och lässtunder utifrån rubriken: Early interventions in the Swedish preschool – daily activities for all children and children with Special Educational Needs. På plats vid NERA-konferensen var också doktorand Rasmus Andersson och presenterade sin poster om uppläggning och genomförande av sitt avhandlingsarbete kopplat till Bilderboksläsning med Mer Dialog/Dialogic Book Reading. Rasmus återkommer med en rapport från konferensen på denna sida.

Projektets praktiknära ansats utmanar arbetet med att fläta samman resultat från tidigare forskning vad gäller implementering av evidensbaserad kunskap inom det specialpedagogiska kunskapsområdet med fältets yrkesteori och beprövade erfarenhet. I detta projekt försöker vi låta forskning, utbildning och fält utvecklas på samma ställe – är detta möjligt var en fråga vi ställde i sammanhanget och därmed en fråga för konferensen, hur och på vilket sätt kan framtidens utbildning gestaltas?

Från arbetet med de evidensbaserade programmen Bilderboksläsning med Mer Dialog/Dialogic Book Reading och Tid för Lek och Samspel/Play Time, Social Time kunde projektets utbildningsinsatser följas upp med coaching av projektets specialpedagoger varje vecka samt ytterligare vid två tillfällen under den genomförda femveckorsperioden. Programmens genomförande behövde kontinuerligt stöd för att dess särskilda innehåll som lärande av lekfärdigheter och karaktären på utvecklande frågor till barnen om innehållet i bilderböckerna kunde presenteras för barnen på ett meningsfullt och inspirerande sätt. Dock fick organisatoriska förutsättningar till viss del ”skapas under pågående resa” vilket karaktäriserar förskolans verksamhet men också en praktik-nära deltagarorienterad forskningsansats. Barn och förskollärare kunde glädja sig åt daglig samvaro vilket gett fördjupade relationer och ett påtagligt kunnande hos barnen både inom språk och möjligheten att ta initiativ till lek och samspel.

Projektet befinner sig mitt i arbetet med att utvidga antalet förskolor och delaktiga pedagoger för att upprepa lek- och läsinterventioner till ht 2020. Vi har nu ett flertal kunniga förskollärare som inför höstens verkar som mentorer för kolleger i sina arbetslag eller till kolleger i grannförskolor. Trots positiva resultat som innebär att barnen uttrycker framgångar och är glada framkommer en viss oro från pedagogerna. Oron hänvisas till svårigheten att verkställa varje dags interventioner inom ett forskningsprojekt vilket kan upplevas som ett krav. En av våra avslutande frågor vid konferensen var i vilken grad och på vilka grunder projektets deltagare värderar sitt deltagande, utbildningsinsatserna samt meningsfullheten i de lek- och läsprogram som barnen upplevt. Trots glada barn är genomförandet av värdefulla program ibland lite knepigt. Hur kan vi förstå detta? Det senare är av vikt och blir särskilt väsentligt för oss att arbeta vidare med framöver i samverkan med berörda rektorer, specialpedagoger och förskollärare.