SKOLFI-projektet 2019–2021 är inne på sitt sista år och vi samlar effekter samt för diskussioner, analyser och tolkningar – hur blev det?  En genomgående röd tråd är den samverkan som vuxit fram mellan olika professioner. Men vilken typ av samverkan har vi erfarit? Vad är skillnader mellan att professioner samverkar och samverkande professionalism? Det diskuterar Andy Hargreaves och Michael T. O´Connor (2018) i sin bok Collaborative proffesionalism.  De definierar skillnaden som: ”Professional collaboration is descriptive – it delineates how people work together in a profession. Collaborative professionalism is normative – it is about creating stronger and better professional practice together”.  Vad betyder det? Om det händer professioner emellan – vad blir det då?

Att samverka professionellt framhåller författarna innebär att utifrån ett gott yrkesomdöme verka för att förbättra, dela och fördjupa yrkeskunskapen genom att vara samarbetsvillig. Denna villighet ger effekten att arbetet genomförs tillsammans. Det gemensamma arbetet stannar inte enbart vid prat och reflektion. Inom SKOLFI-projektet har nyfikenheten på projektets nytta för barnen varit navet för involverade rektorer, förskollärare, specialpedagoger och oss forskare. Med barnen i centrum har en samverkande profession stadigt vuxit fram. Förskolornas ledning har kontinuerligt deltagit i projektets träffar och fått ta del av både specialpedagogernas och förskollärarnas berättelser från barnens lek- och lässtunder på förskolan. Dessa berättelser har också beskrivit pedagogernas förberedelser och noggranna planeringar som de genomfört tillsammans med sina arbetslag. Ett samverkande arbete som fått feedback och guidning av förskolornas och projektets involverade specialpedagoger.

Samverkan mellan kommuner, mellan förskolor och samverkan mellan olika arbetslag innebär att olika kulturer närvarar. Hargreaves och O´Connor menar att i en kommunkultur av samverkande professionalism tar lärare hand om och har solidaritet med varandra som kolleger. Det betyder att något mer händer professioner emellan i en utmanande yrkesvardag än att endast lära känna varandras professioner.  I SKOLF- projektet har förskolans dagliga vardag utmanat oss alla. Medverkan i ett forskningsprojekt har betytt delad yrkesinspiration och drivkraft men också delade svårigheter och hinder. Under projektet har träffar mellan dessa olika kulturer karaktäriserats av en lyhördhet från samtliga involverade professioner. En lyhördhet som strävat mot en förståelse och insikt för varandras sammanhang. Från sitt arbete med Collaborative professionalism skriver Hargreaves och O´Connor fram 10 principer som sammantaget anger en design för så kallad samarbetsprofessionalism.  Dessa 10 principer är: 1. Collective Autonomy, 2. Collective Efficacy, 3. Collaborative Inquiry, 4. Collective Responsibility, 5. Collective Initiative, 6. Mutual Dialogue, 7. Joint Work, 8. Common meaning and purpose, 9. Collaborating with Students, 10. Big Picture for All. Inom SKOLFI-projektet ser vi fram emot att närma oss dessa principer vid sommarens digitala konferens. I vilken grad och på vilket sätt har deltagarna i projektet erfarit dessa principer? Hur kan en livsgivande och meningsfull samverkande professionalism leva vidare?

Hargreaves, A. & O’Connor, M.T. (2018). Collaborative professionalism: When teaching together means learning for all. Thousand Oaks: Corwin.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.