Lekrytmens heliga lekfärdigheter!

Hur gör verksamhetens organisation och förskollärare det möjligt för varje barn att känna tillhörighet i samspel med sina kamrater? Hur får barn uppleva och öva på att bli suveräna i att fånga varandra i lekens allvar och uppslukande tillstånd?

I Sandvikens kommun har såväl chefer som förskollärare, projektförskolornas arbetslag och specialpedagoger involverats i SKOLFI-projektet 2019-2021. Det innebär att Sandvikens verksamhetsorganisation har prioriterat ett antal projektförskolor och tillhörande specialpedagoger fram till 2021 att aktivt delta i professionsutbildning inom området Lek, samspel och lekfärdigheter för alla barn. Denna satsning bygger på flerårig forskning och beprövad erfarenhet om hur svårt det kan vara för barn i behov av stöd att faktiskt erfara tillhörighet och medlemskap i en kamratgrupp. Kamrater vet heller inte alltid hur de konkret ska kunna vinna framgångar i att involvera sina kamrater som är i behov av aktiv guidning i samklang med instruktioner. En kunnig kamrat uppmärksammar, ser och förstår när en kamrat ser vilsen ut, blir lämnad kvar när resten av kamraterna plötsligt drar iväg eller ser att en kamrat upprepat tycks välja att sysselsätta sig själv och ignorera andras lekinitiativ.

I SKOLFI-projektet övar vi oss inom såväl den pedagogiska professionen som inom forskarprofessionen på att bli mer lekkunniga för att också utbilda lekkunniga barn. Det innebär att bli kunniga mottagare av barns och kamraters signaler i leksituationer där olika grader av lekkompetens och lekfärdigheter visar sig bland barnen. Detta ställer krav på förskolan som institution vad gäller demokratiska värden för att uthålligt hålla fast vid att varje barns röst ska kunna komma till sin rätt vilket jag också skriver om i kapitlet; Demokrati och frigörande med estetik. – ett led i en medvetenhetsprocess för alla barn? (2012). Det blev uppenbart vilka framgångar förskollärarna kunde åstadkomma för barn i behov av stöd i lek med kamrater när resurser som t ex förskolelyftet möjliggjorde utbildningsmedel från politiker, chefplanering av vikarier, avsatt tid för fortutbildning för förskollärare och arbetslagen.

En kritisk specialpedagogisk blick som riktade uppmärksamheten mot varje barns intresse och erfarenheter samt till kunskapsområden som språk och matematik innebar för förskollärarna att barn i behov av stöd blev mer aktiva och delaktiga i kamratlekar och i sitt lärande. Sammantaget visade resultaten på de förutsättningar och villkor för den inkluderande inriktningen som ett samhällssystem ska konkretisera för att uppnå god kvalitet för varje liten persons tillhörighet i förskolans kamratgrupp. Någon har sagt att lek är demokratins vagga, skriver Margareta Öhman i sin bok ”Det viktigaste är att få leka” (2011) och poängterar hur lekens rytm och känsla av gemenskap utgör grunden för att erfara kamratskap och vänskap. Beskrivna lekteorier och lekens dynamik är välkända områden för förskolans pedagoger och med projektets inriktning av att genomföra aktiva lekinterventioner var hänvisningens till den israeliska forskaren Sara Smilansky och hennes forskning från 1970-talet och framåt upplysande där hon kunnat visa hur en undermålig lärandemiljö, brister i vuxenengagemang och brist på stöttning av barns lekfärdigheter direkt påverkade deras lärande och utveckling.

Flertalet forskare har byggt vidare på dessa resultat där också samspelet mellan lärare och barn blivit väl utforskat vilket Öhman redovisar på ett förtjänstfullt sätt. En kunskapsöversikt från Skolforskningsinstitutet (2019), ”Att stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan” visar hur forskningsundersökningar av förskollärares görande och handlingar stödjer barns lek genom att i sina verksamheter regissera (planera och iordningsställa), delta (närvara, guida och förmedla) samt observera och reflektera (medvetandegöra förhållningssätt och handlingar). Ett särskilt resultat av översikten lyfter fram att dessa kategorier karaktäriseras av förskollärares förmåga till lyhördhet och responsivitet för barns perspektiv i leksituationer då barn behöver stöd och stimulans i det sociala samspelet.

Lekens dynamik och verksamhetens support till att stärka lekfärdigheter som; att dela med sig; vara uthållig i samspelet och försöka igen; organisera lek och hjälpa till blev tydligt i vår sista utbildningsträff då vi tog del av deltagarnas erfarenheter av att genomföra minisamlingar  och lekstunder i sina verksamheter. Vi fick flera goda exempel på hur t ex dessa dagliga, konkreta och korta lekstunder innehåller värdefulla moment av planering och genomförande där både meningsfulla samspel – ibland subtila sådana uppstår och då mellan barn som tidigare inte valt varandra som lekkompisar. Olika pedagogiska strategier blev synliga som kunde upplevas som dilemman och som i Forumteaterformen blev möjliga att problematisera. Vi kunde stanna upp, fundera, byta roller och dilemmat fick en ny gestaltning.

Kan det vara så att vi tar dessa subtila lekfärdigheter för givna? I teaterformen framstod vissa lekfärdigheter som så självklara att när förskolläraren ska demonstrera en färdighet för barnen kan dess särskilda funktion komma i skymundan. Detta för att olika lekfärdigheter i ett socialt samspel tillsammans bildar en lekrytm som karaktäriseras av en växelverkan av innehåll och process vilket i konstens och lekens värld upplevs som ett uppslukande tillstånd av koncentration och förfrämligande där en ny erfarenhet av samspel mellan kamrater kan uppstå. Jag skriver om detta i sammanhang där barn i behov av stöd och deras kamrater upplevt något alldeles särskilt i leksamspelet i de planerade och upprepade leksituationer som förskollärare inom förskolelyftet kunde genomföra (Siljehag, 2012). Detta ”nya” kan för ett barn innebära att få uppleva och erövra särskilda lekfärdigheter där dess betydelse utgör förutsättningen för lekens rörelse och dynamik och något som varje barn har ovillkorligen rätt till. I den meningen kan olika lekfärdigheter betraktas som heliga för varje barns lekerfarande då dessa tydliggör broar till att kunna samspela kamrater emellan utifrån frågan: hur kan du göra för att få din kompis att leka med dig?

 

Siljehag, Eva. (2012). Demokrati och frigörande med estetiska upplevelser – ett led i en medvetenhetsprocess för ALLA barn? I Klerfelt Anna & Qvarsell Birgitta (Red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. s 197-216. Malmö: Gleerups Utbildning.

Skolforskningsinstitutet. Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan. Systematisk översikt 2019:01. Solna: Skolforskningsinstitutet. ISBN 978-91-984383-6-9.

Öhman, Margareta (2011). Det viktigaste är att få leka. Stockholm: Liber AB.

Lek och samspel i Sandviken

Mina, Eva och jag är i Sandviken idag för att träffa förskollärare och specialpedagoger och förbereda och planera utprovningen av lekstunderna under vecka 14.

Mina berättade om underlaget för observationer (Teacher Impression Scale) som vi har jobbat med och som kommer att användas även här. Vi kopplade upp oss med Sam Odom och fick en backgrund av programmet Play Time Social Time och flera i gruppen ställde frågor och berättade om egna erfarenheter av att arrangera lekstunder som underlättar lek mellan alla barn i gruppen.


Förberedelser

Kaffepaus för Mina och Eva

Vi gestaltar specialpedagogiska utmaningar i förskolans vardag!

SKOLFI-projektets förskollärare i Sundbybergs kommun och företaget Tellusbarn hade sin tredje utbildningsdag den 20 mars på Specialpedagogiska institutionen. Vi fick en dag som konkretiserade pedagogiskt arbetet med högläsning och mer dialog för alla barn och barn med svenska som andra språk. Pedagogerna hade övat att genomföra lässtunder flera gånger i veckan med utgångspunkt i programmet Dialogic Book Reading vilket gett mycket värdefulla erfarenheter men också frågor om hur att möta barns olika språkförståelse under en lässtund. Dessa iakttagelser och frågor  ville vi gestalta genom Forumteater! Teatertraditionen är väl beprövad och lämpas sig väl när dagliga problemfrågor behöver åskådliggöras i syfte att spela upp olika lösningar. Den här dagen kunde vi sätta ord på dessa frågor och synliggöra olika dilemman för att också finna lösningar.

Med stöd av ramverket Building Blocks for Teaching Preschoolers with Special Needs. (Sandall & Schwartz. 2008) och deras arbete på organisation, grupp- och individnivå i förskolan synliggjordes väsentliga framgångar och utmaningar som rörde dessa olika nivåer.  Organisationen för lässtunderna visade sig kan gestaltas på olika sätt beroende på hur förskolläraren uppfattade barnens behov av placering vid lässtunden och hur pedagogen ville placera sig för att kunna visa och föra dialog om bilderna i boken. Barnen kunde t ex sitta bakom eller framför pedagogen vid högläsningen vilket gav olika erfarenheter av att samtidigt kunna ställa frågor med barnen utifrån bokens bilder och text. Förutom verbalt språk framkom tecken som stöd samt kroppsspråk och gester som exempel på betydande kommunikation under lässtunderna.

Forumteatern inspirerade genom att vi kunde byta roller och diskutera sätt att bemöta barnen som grupp och även de individuella barnens olika reaktioner och behov. Olika lösningar, tips och idéer var resultatet av ett mycket givande, livfullt och engagerande pass under dagen! Språkforskaren Eva Berglund bidrog med intressanta resultat från forskning rörande barn med svenska som andra språk och Rasmus och Mara stöttade oss alla i att förstå varje barns lärande och utveckling och hur frågor till barnen kan ställas utifrån olika svårighetsnivåer samt hur vi kan tänka om vilka målord som väljs utifrån varje bok.

Utbildningsdagen karaktäriserades av en fördjupning i hur att förstå och genomföra Dialogic Book Reading och lässtunder på ett pedagogiskt sätt och för barnen på ett roligt och meningsfullt sätt. Men inte minst också med en specialpedagogisk strävan att motverka utanförskap och marginalisering för alla barn och varje barn.

Nu är vi redo för vår pilotstudie – v 14!

 

Fyra ögonblick från träffen: planering på tavlan och saker att minnas, projekledaren Eva pekar med hela handen, Rasmus visar ett genomtänkt underlag, flera underlag och tankekartor ligger på ett bord

Rollspel vid boksamtal

Pedagogisk workshop där vi går igenom möjliga utmaningar och hittar sätt att lösa dessa problem. Olika situationer spelas upp och vi provar olika roller. Alla delar med sig av goda erfarenheter och tillkortakommanden.

Nu leker vi – och alla ska med!

Sandviken den 26 februari 2019

Tåget till Gävle från Stockholm håller tiden och projektgruppens specialpedagog Katja Persson och jag njuter av solsken och den snöfria bilturen till Sandviken. Jag möts av behaglig vårvinter temperatur när bildörren står på glänt vid ICA och Katja hämtar lunchsmörgåsar och chokladbollar till vår andra utbildningsdag i arrangerade lekstunder och Play Time/Social Time tillsammans med några pedagoger och specialpedagoger vid förskolorna Norrsätra, Björkparken, Bullerbyn och Nävergården.

Dagens program fokuserade på deltagarnas erfarenheter av att ha provat ett strukturerat observationsmaterial som innefattar 16 beskrivningar av samspelsfärdigheter som också karaktäriserar en lekrytm. I SKOLFI-projektet utgår vi från att alla barn har behov av ömsesidiga kamratrelationer. Inom det specialpedagogiska kunskapsområdet med inriktning mot förskolan och små barn främjar en medveten lekpedagogik dessa relationer i den dagliga förskolevardagen. Barn uttrycker kontinuerligt olika samspelsfärdigheter i leken och pedagoger stöttar, guidar och instruerar i leksituationer genom att själva på ett balanserat sätt vara med eller utanför leken. Inom området lek kan lekrytmen vara en utmaning och barn väljer ibland att inte delta med kamrater eller ser ut att hellre vilja leka ensamma. I detta lekprojekt planerar därför pedagoger korta kontinuerliga dagliga lekstunder där särskilda samspelsmål kombineras med medvetna val av både lek och lekmaterial.

Barns lek är beroende av en miljö som karaktäriseras av god kvalitet, goda förutsättningar och villkor. Förskolans organisation vad gäller kunniga chefer och pedagoger inom området specialpedagogik och lek borgar för att varje barn kommer att erfara lekens uppslukande kamratkvalitet och därmed eget lärande och utveckling av samspel. Detta har Sandvikens kommun satsat på i SKOLFI-projektet.

Vid denna utbildningsdag kunde vi därför utbyta en hel del intressanta erfarenheter av barnens samspel i leksituationer genom de korta och upprepade observationer som deltagarna genomfört. Vi studerade videofilmer från ett annat projekt där pedagog och några barn genomförde minisamlingar och så kallade läraktiviteter med efterföljande lekstunder. Det strukturerade observationsmaterialet med 16 samspelsfärdigheter var värdefull hjälp för vår lek- och samspelsblick och vi kunde ställa oss frågor som nedan till observationerna och filmerna:

Hur ser det ut när barn samtalar med varandra, klarar turtagning, samarbetar, varierar sina uttryck, visar uthållighet och försöker igen, ger respons till varandra, har roligt med varandra, håller igång leken, letar upp varandra för lek, förstår lekens rytm, kommer med idéer, delar med sig av leksaker och engagemang uppstår?

I arrangerade lekstunder med stöd av programmet Play Time/Social Time får barnen introduktion i olika sätt att starta upp, organisera och hålla leken igång. En kardinalfråga inför att vilja leka är: Hur kan jag få min kompis att leka med mig? Hur kan jag göra?

Hur detta kan göras sker i programmet genom övning och lek tillsammans med barnen. Det kan vara att öva lekfärdigheter som; att dela med sig och erbjuda leksaker som behövs i leken, att kunna framhärda, anstränga sig, försöka igen för att komma in i samspel, att be kompisar att dela med sig, att föreslå lekteman/lekidéer till andra barn, att hålla med och svara positivt på kamraters förslag och att erbjuda sin hjälp eller att be kompisar om hjälp.

Under denna utbildningsdag kunde vi börja förstå programmets uppläggning genom att vi borrade i väsentliga programfunktioner som t ex att formulera ett samspelsmål, hur vi som pedagoger introducerar en vald lek och särskild samspelsfärdighet samt hur vi kan diskutera tillsammans med barnen om vad en samspelsfärdighet innebär och hur den görs. Med stöd av filmerna kunde vi börja förstå hur betydelsen av att demonstrera och öva olika lekfärdigheter med barnen också ledde till att barnen använde sina färdigheter och att det gynnade lekrytmen.

Med goda samtal och lärorika diskussioner i ryggsäcken går vi vidare och provar oss fram!

Vi har ett mål: arrangerade lekstunder 1- 2 grr/v till nästa träff i mars!

Nätverksträff

På en nätverksträff idag berättade Lisbet och Birgitta om vårt projekt, Bilderboksläsning med mer dialog, för alla språkombuden på förskolorna i Sundbyberg. Det är en grupp entusiastiska pedagoger som är intresserade av språkutvecklande arbetssätt.

Bilderboksläsning med mer dialog i Sundbybergs kommun och hos företaget Tellusbarn!

Vårt arbetslag är igång med Dialogic Book Reading! Bra bok! Pratglada barn! Vi lyssnar på varandra! Bra med feedback på högläsningen!

Hur sätter vi samman barngruppen? När går vi vidare med nästa bok? Vi pedagoger behöver träna och bli bra frågeställare!

Detta var några av de erfarenheter och frågor som ställdes fredagen den 15 februari när seminarierummet på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet fylldes av projektdeltagarnas iakttagelser och reflektioner från upprepade lässtunder tillsammans med 6-åriga barn. Vi fick lyssna in hur mötet med barnen och val av böcker gett värdefulla dialoger om såväl bokinnehåll som centrala begrepp.

Sedan projektets uppstart i januari hade förskollärarna kunnat genomföra 1-2 lässtunder/v under veckorna 5, 6 och 7. Projektet riktar sig till alla barn, barn med behov av språkstöd men främst till barn med svenska som andra språk. Arbetet med lässtunder utifrån programmet Dialogic Book Reading hade med stöd av projektets forskningsledare och specialpedagoger förankrats i arbetslagen och hos förskolechefer. Under våren har också lokala utbildningsdagar planerats in som riktar sig till förskolornas arbetslag.

Flera tips och idéer kunde formuleras under dagen som bidrog till hur pedagogerna kan planera och organisera för dagliga lässtunder vad gäller tidpunkt och fysisk plats samt på vilket sätt de kan anpassa språkprogrammet Dialogic Book Reading till den utvalda barngruppen. Programmet innehåller olika faser vilket projektdeltagarna lyfte fram som särskilt värdefullt att sätta sig in i för att bli kunniga i att ställa utvecklande och uppmuntrande frågor utifrån bokinnehållet till barngruppen och till olika barn i gruppen. Programmet innehåller frågor som stödjer pedagogerna i att rikta dialogerna mot berättelsens begrepp och innehåll samt process och barnens egna erfarenheter.

Nedan återger vi några punkter från seminariets innehåll:

Val av bok: barnens intresse hade styrt bokvalet, t ex boken ”Pimpelfiske” då flera av barnen talat om fiskar och fiske. Förskollärarna poängterade att bokens bilder behöver dominera för att utforska bokens centrala begrepp och stimulera barnen till att berätta och återge innehållet.

Platsen för lässtunder: Lässtunderna är tänkta att ingå i förskolans dagliga aktiviteter och vara en rolig och meningsfull stund. Platsen behöver planeras i förhållande till övriga pågående aktiviteter.

Veckoplanering: Olika tidpunkter på dagen hade prövats men sammantaget tycktes förmiddagstider fungera bäst för högläsning med mer dialog .

Checklista: hur genomför jag och barnen vår lässtund? I programmet ingår en checklista som kan användas av en observerande kollega. Några av deltagarna hade kunnat få feedback på genomförandet av en kollega med stöd av programmets checklista.

Coaching från projektets specialpedagoger: Några av pedagogerna hade prövat sina erfarenheter av lässtunderna på projektets specialpedagoger vilket gett värdefullt stöd i att göra justeringar och anpassningar.

Olika faser i Dialogic Book Reading: Högläsningen tillsammans med barnen inleds genom att bekanta sig med boken och dess centrala innehåll och begrepp. Här används främst vad-varför-var-frågor för att senare utvidgas med frågor som stödjer barnen i att minnas innehållet och att fyll i efterfrågat innehåll eller rimord. I den sista faser riktar pedagogen frågorna till barnens egna erfarenheter av bokens händelser.

Till vår nästa utbildningsdag i mars utökar vi lässtunderna till 3-4 ggr/v.

Vi slipas på upplägget och genomförandet genom att uppmärksamma de olika faserna. När verkar barnen ha införlivat begrepp och bokens innehåll samt när kan de berätta om innehållet?. Barnens intresse leder valet av ny bok vilket bör kunna ske efter ca 4-6 läsningar.

Vårt första mål är att v 14 kunna genomföra dagliga lässtunder!

Nästa mål är att under hösten genomföra en längre period av dagliga lässtunder. Denna planering diskuterades vid seminariet och en tidsplan kunde slås fast. Rasmus som tillhör forskarskolan i specialpedagogik medverkar i detta arbete och bidrog med underlag för tidsplan för arbetet. Ansökan och godkännande från den regionala etiknämnden sker under våren 2019.

Minnen av lek? Vad är lek?

Jag var 6 år gammal när min fröken på lekskolan lät mig och min kamrat slippa vilan för att istället ägnas oss åt en av våra favoritlekar: att åka i den röda rutschkanan på småbarnsavdelningen!  Det skulle gå så fort som möjligt både att fara nedför och att springa tillbaka till den korta stegen och klättra upp – och åka igen, och igen och igen!

Vi inledde vår första utbildningsträff i Sandviken den 1 februari med att tänka tillbaka på våra egna minnen av lek och lekstunder. Det visade sig att minnena innehöll både glädje, rytm, koncentration och gemenskap samt en känsla av att vara uppslukad av situationen! Vid denna träff deltog pedagoger och specialpedagoger som ingår i SKOLFI-projektet 2019-2021.  Deras dagar på förskolorna är fyllda av barnens lek vilket vi denna dag också hade som fokus för att börja pröva programmet ”Tid för lek och samspel”. Programmets originaltitel är Play Time/Social Time har med tillåtelse från författarna översatts från engelska till svenska. Pedagoger som dagligen är med barn i åldrarna 3-5 år skaffar sig gedigna erfarenheter av barns lek. Kreativa och meningsfulla anpassningar görs både inomhus och utomhus för att barns leksamspel ska kunna frodas. Leksamspelet mellan kamrater behöver få både stöttning och guidning av pedagogerna vilket detta program lyfter fram som angeläget för alla barn. I en del leksituationer ”skaver” leksamspelet och barnens lekrelationer kan tyckas vara knepiga att få till, att hålla i sig och bli hållbara vilket pedagoger i förskolan vittnar om.Programmet ”Tid för lek och samspel” grundar sig på fältutprövningar och forskningsstudier av lekfärdigheter och lekstunder där dessa leksamspel stöttas och guidas av pedagoger över tid och på ett systematiskt sätt.

Denna dag i Sandviken ägnade vi till att så smått börja sätta oss in i programmet och på vilket sätt arrangerade lekstunder kan genomföras bland barnen i den dagliga verksamheten. Syftet med att upprepa lekstunder med en grupp barn är att roliga och meningsfulla stunder kan komma till och innehåller lekfärdigheter som pedagogerna förstått att barnen behöver mer av för att kunna delta i och upprätthålla olika lekar. Barn kan behöva upplevelser av sociala färdigheter som: att dela med sig av en leksak, att som barn vara ihärdig i sina försök att be om saker eller i att initiera och organisera en lek eller att kunna hjälpa till i olika leksituationer.

Det blev en intensiv och innehållsrik dag! Vi förstod att lekstunder är barnens bästa stunder och att lekfärdigheter för alla barn behöver återkomma och upprepas för att varje barn ska kunna få ta del av lekar som sker på allas villkor. Vi kunde också börja diskutera programmets innehåll av både beskrivningar och planeringar av hur dessa lekfärdigheter kan övas och genomföras. Förskolans dagar är fulla av barns uttryck och kraft vilket förskolans professioner dagligen deltar i. Små barns dagar kräver också rutiner och aktiviteter som leds av närvarande pedagoger. Vår träff innehöll därför också samtal om hur arrangerade lekstunder kan placeras in på ett naturligt sätt i barnens vardag. Under våren samlar vi erfarenheter av detta genom att träffas och utbyta tips och idéer som bidrar till att vi blir kunnigare inom området leksamspel för varje barn.

Hur uttrycker då barnen olika lekfärdigheter och leksamspel i sina lekar? Till vår nästa träff i februari observerar pedagogerna olika leksituationer med stöd av  skattningsunderlaget Teacher Impression Scale – Swedish version (TIS-S). Observationerna riktar blicken till barns samspel, hur barnen samtalar, samarbetar, anpassar lekuttryck som uthållighet, ger respons, delar med sig, är engagerad i leken, har roligt, föreslår nya lekar mm. Vi ser fram emot att dela dessa erfarenheter för att också borra i hur vi kan bli kunniga lek-stöttare i de arrangerade lekstunder som programmet framhåller och som stärker varje barns lekkompetens.

Nu är vi i gång med SKOLFI 2019-2021!

Tillsammans med Sandvikens och Sundbybergs kommun samt företaget Tellusbarn har vi från Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet beviljats medel för det praxisnära projektet: Lekstunder och språkaktiviteter: specialpedagogiska insatser i inkluderande förskolor för barn i behov av stöd. Vi är nu glada över att på vår nystartade hemsida kunna meddela att deltagarna i projektet kunnat träffats för att lära känna varandra, berätta om våra olika erfarenheter av lek och språk samt konkretisera innehållet i vårens träffar!

I ett soligt och vintrigt Sandviken möttes den 18 januari  chefer och specialpedagoger inom projektet. Vi kunde konstatera att våra minnen av lek och dess många gånger magiska tillstånd samt lekens betydelse inom förskolans vardag har betytt mycket för engagemanget att göra leken upplevbar för alla barn och varje barn inom projektet. Vi ser nu fram emot att den 1/2 träffa pedagogerna på de 5 förskolorna i Sandviken inom projektet för att tillsammans ha en workshop då vi övar såväl lekprocedurer som lekfärdigheter där barnens intresse för olika lekstunder och att leka tillsammans står i fokus.

Också lässtunder där bilderboksläsning med mer dialog uppmärksammas och utvecklas ingår i projektet. Vid en första träff med tillhörande workshop träffades chefer och specialpedagoger från Sundbybergs kommun och företaget Tellusbarn den 24/1 på Stockholms universitet. De har tillsammans med engagerade pedagoger vid 12 förskolegrupper uppmärksammat hur alla barn och barn med svenska som andra språk uppskattar och blir påtagligt aktiva av upprepade högläsningsstunder. Detta vill samtliga stötta och lära mer om genom att ingå i detta projekt. Deltagarnas erfarenheter av lässtunder och berättande var förknippade med påtagliga känslor av gemensam närvaro och en stämning av upptäckande och nyfikenhet. Detta visade sig också i workshopen den 24/1 då vi arbetade med innehållet i medtagna bilderböcker och hur vi kan ställa olika typer av frågor till text och bild samt uppmuntra till att få barn aktiva och engagerade.

Vi sitter nu alla i vår gemensamma projektbåt och har lagt ut från kaj! Under våren lägger vi till vid olika bryggor där ytterligare utbildningsträffar kommer att genomföras. På denna blogg kommer vi att beskriva vad och hur vi lärt för att också kunna sätta i sjön såväl lekstunder som lässtunder i höstens planerade interventioner vid dessa 17 förskolor!